♥ Vendelas liv ♥

....och barn. Det är sannerligen ingen barnlek.





Låter kanske klyschigt att säga att det var enklare förr, men det stämmer ju faktiskt.



Jag växte upp på 70-talet och OJ vad mycket som hänt sedan dess. Då hade vi kanal 1 o 2. Ingen video/dvd. Ingen mobiltelefon. Ingen dator/internet. Inget TV-spel.

Jag hade en kassettbandspelare och en skivspelare (grammofon). That´s it. Men vet ni vad? Jag har bara positiva minnen av min barndom. Vi barn lekte och hade roligt med de medel som fanns.

Jag skulle vilja drista mig till att säga att det var lättare att vara barn/ung förr...och inte minst:

Lättare att vara förälder!

Jag behöver knappast presentera för någon hur otroligt mycket som hänt på teknikfronten. Man undrar ju i sitt stilla sinne hur länge det kan hålla på så? Jag önskar att jag hade möjlighet att titta in i framtiden, om låt oss säga 20 år? Jag hoppas ju verkligen att jag lever o har hälsan då, men jag är så nyfiken att jag inte kan vänta! :)

Min dotter går ju i första klass, och föga förvånande är det ju ett antal barn som redan har mobiltelefoner. Säkerligen många som har både egen dator o TV på rummet oxå.

Jag värjer mig mot detta. Det handlar inte om pengar, utan det handlar om att jag värjer mig mot köpgalenskapen. Jag tycker inte heller det är nödvändigt för ett barn att ha mobiltelefon. Åtminstone så länge de är så små att de inte börjat röra sig utanför hemmet, utan sina föräldrars uppsikt. Sen är det ju det här med strålningen också...

Nej, jag vill nog helst vänta med t ex mobiltelefon tills hon kanske är 12 år. Men "rädslan" är ju att fler och fler barn ska få mobiltelefoner redan i lågstadiet. Man vill ju inte att ens barn ska bli utanför heller...svår balansgång det där..


Vad har ni för åsikter om det här med barn och teknik?